Det här kan ju ta sig
En dag som går såhär segt tror jag ingen ber om. Man börjar göra en sak men blir uttråkad efter tio minuter sen ör man något annan och så håller det på. Sitter bara och väntar på att mamma ska komma hem och vara snäll och erbjuda sig att skjutsa mig till älskling, jag orkar verkligen inte ta bussen.
Har fotboll och innebandyträning ikväll men eftersom foten fortfarande spökar så känns det inte mer än rätt att hoppa över dom. Men måste nog ta en sväng till allians där det vankas möte med innebandylaget.
Fotbollen var det längesen man var på och jag börjar svagt sakna det. Men den här veckan blir det inget, nästa vecka är det fjällen som gäller och veckan där på ska jag tillbaka till idrottsskadecentrum och få en kortisonspruta för foten och då blir det till att vila en vecka. Men om fyra veckor får jag hoppas att jag är igång igen förfullt och att foten håller.

Nu ska jag försöka hitta på något som gör att tiden går fort, men vad är frågan. ciao <3